torsdag 16 maj 2013

OMG!

Eller något i din stilen sade fysioterapeuten när hon kände på mina vader. Hur har du kunnat springa med dessa? Är det en vad eller en tegelsten? Begynnande rigor mortis på min ära. Nä, allt det där sade hon inte. Men förbarmade sig över mina stackars vader, det gjorde hon allt. Ganska snabbt kunde hon konstatera att det knappast rörde sig om hälsporre, någon annan inflammation eller skada i rörelseorganen (vilket i och för sig var ett positivt besked), men att jag är groteskt spänd i vadmuskulaturen. Så spänd att det bildats knutor. Detta har sannolikt bidragit till att jag fått sjukt i hälen. "Så här ska en avslappnad vad vara", sa hon och visade på sin egen som dallrade när hon rörde den. Sedan rörde hon min... eller försökte, men den rörde sig inte alls. Faktiskt som en tegelsten, nästan bokstavligt. Så det faktum att det inte har känts bra att springa på sistone är kanske inte så konstigt. Och det har inte bara känts dåligt, tydligen har det synts utanpå också. Efter den sista cuptävlingen fick jag höra av min far att det såg väldigt stelt ut och att jag knappt hade något löpsteg att tala om. Nä tack, det kände jag allt. Inte är det normalt att behöva stanna och stretcha för att kunna ta sig i mål. Visst har jag (som faktiskt har en liten massageutbildning i bagaget) insett att jag borde gå och massera mig, men ni vet hur det är, det är mycket annat att göra, det glöms bort och tiden räcker inte till... Fick en del massage av fysioterapeuten idag och redan det hjälpte och lindrade ömheten i hälen något. Måste snarast beställa tid för ytterligare en riktigt ordentlig omgång. Gärna en sådan där man ligger och kallsvettas och önskar att man kunde krypa genom britsen när den djupa vadmuskulaturen knådas riktigt hårdhänt. Ingen "salongsmassage" här inte utan hard core-varianten. Fruktansvärd så länge den varar men precis vad man behöver för att lösa upp spänningarna. Det ska jag nog "unna" mig. Och så ta det lite lugnt med löpningen några dagar och stretcha mycket. Så får det bli. Sen ska vi se om jag inte är tillbaka på banan igen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar