lördag 5 april 2014

En första utvärdering

Några klick på datorn i början av veckan och redan igår väntade det på mig på Matkahuolto i Smedsby. PAKETET. Extra bråttom hem på fredagseftermiddagen för att få slita upp det. Och se där, min nya Garmin-klocka! Den gamla får pensionera sig från aktiv tjänst, i alla fall hos mig, efter 5 år, och en ny och fräsch får fortsätta värvet. Lite lättare, lite snyggare, lite snabbare, lite tydligare än sin föregångare. Det är dags för en första utvärdering av Garmin Forerunner 220.
Snygghet och design: här får den nog en tia. Medan den gamla var tråkigt svart, är denna läckert lila och vit. Dessutom säkert minst hälften så lätt och med ett mycket smidigare armband. Denna kan man t.o.m. tänka sig att använda till vardags, det skulle jag nog inte göra med 405:an.

Användbarhet: Jag har inte hunnit genomföra så många empiriska undersökningar än, men det blir nog ett högt vitsord även här. Lätt att veta vilka knappar man ska använda till vad, eftersom de i stort sett motsvarar tidigare Garmin-modeller. 405:an har ju en boettring som man ska dra fingret runt för att bläddra (vilket i stort sett har varit omöjligt vid regn, vid svett eller med handskar på), medan 220:an endast har traditionella tryckknappar på sidorna. Logiskt och lätt att använda under själva löpningen. Displayen är tydlig och man kan själv välja om man vill ha vit eller svart bakgrund. Menyerna är ganska lätta att hitta och när man ska ut och springa behöver man inte ta sig igenom en massa menyer för att komma till träningsläget, utan bara låsa upp den så söker den satelliter själv och ställer in sig i "running mode". Pulsbältet är av den nya och mjuka modellen och inte alls lika styvt och otympligt som de tidigare gummivarianterna.

Finesser: Idag endast ett vanligt distanspass/snabbpass, så alla finesser har jag inte hunnit testa ännu. Återkommer till det om jag kommer ihåg. Men programmering av intervallpass finns förstås, och dessutom accelerometer, vilket gör att den ska kunna mäta distans även inomhus när satellitmottagning saknas. En rolig finess (åtminstone om passet gått bra...) är att det efter avslutat pass, när man stoppat klockan, automatiskt kommer upp lite fakta på skärmen. Den berättar hur många nya rekord man satt i kategorierna snabbaste kilometer, snabbaste mile, snabbaste 5 km och längsta distans. Idag blev det rekord i alla kategorier! :-) Den "kommer ihåg" vad man gjort tidigare, så rekorden lär ju bli allt svårare att slå desto längre man använder den.

Prisnivå: Inte den billigaste klockan, men inte heller den dyraste. En bra avvägning mellan enkelhet och finesser och precis lagom för mig. Priset i stort sett det samma som jag betalade för 405:an för 5 år sedan, ca 3000 kr/300 euro. Med förhoppningen att kunna använda den minst 5 år blir kostnaden per länk inte särskilt hög. Och "var å ein me sett"; alla har vi väl våra hobbyer vi investerar i.

Omdömet hittills är i alla fall "mer än nöjd"!

Avslutningsvis kan jag även utvärdera lördagskvällens middag, för er som kan ha något intresse av detta. Grillsäsongen inleddes (i ett lätt strilande regn som behagade börja just när grillen tändes):
Grillade skivor av fläskfilé (grisinnerfilé) blev det dock, och därtill grillad majs, parmesangratinerade rotsaker och Lallerstedts pepparsås.
 
Till efterrätt - inspirerat av Sveriges mästerkock i onsdags - tarte tatin (fransk äppeltårta) med vaniljglass:
Omdömet av måltiden i sin helhet får bli "proppmätt".

Och imorgon är det söndag och då ska det springas igen. I sällskap av Garmin!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar