söndag 4 augusti 2013

Botniacyklingen

Bröllopsdag kan man fira på många sätt. Mera traditionellt, med middag på stan, eller så kan man fira som jag firade vår sjätte bröllopsdag idag - med Botniacyklingen. Den enda likheten mellan denna dag och den stora dagen för sex år sedan var väl en viss nervositet vid uppvaknandet. Jag ska villigt erkänna att jag dock föredrar pirret före en tävling framom nervositeten inför att behöva gå altargången fram inför en massa blickar. Det räcker att ha gjort det senare en gång, tävlingsnervositeten utsätter man sig gärna för gång på gång.
 
Det var premiär för min del i Botniacyklingen. Många år har jag stått på sidan och tittat på och tänkt att någon gång ska nog också jag delta. Och vilket tillfälle var då bättre än detta år, när jag ändå hamnat att ersätta en stor del av löpningen med cykling. Några våldsamma träningsmängder har jag inte, men jag ansåg det vara tillräckligt för att åtminstone ställa upp på den kortare distansen.
 
En perfekt dag för cykling; strålande sol och frampå dagen nästan 25 grader varmt. Lite onödigt mycket vind, men är det något som är säkert så är det att man alltid har motvind när man cyklar, oavsett om det rör sig i trädtopparna eller inte. Fördelen med att ställa upp i en gren som man inte har utövat tidigare är att man kan göra det helt utan förväntningar. Hade inga särskilda förväntningar på mig själv heller, men hade ändå tänkt att jag skulle försöka ta mig i mål under 2.30. Och jag trampade på och första halvan gick lätt, lätt och andra halvan gick lite tyngre och i motvinden på "Larven" gick det väldigt mycket tyngre, men i mål kom jag på tiden 2.16.05, vilket innebär en snittfart på strax under 30 km/h. 17 plats i damernas 67-kilometers klass och  nöjd är jag med det. 
 
Och visst är jag motionär och visst cyklar jag bara som träning och som komplement till löpningen, men det är inte lite utan att man börjar undra hur det skulle gå med en lite proffsigare cykel? En racer som i princip alla de som cyklade förbi mig hade? Jag tycker i och för sig att min fina hybrid går jättebra, men jag har ju aldrig provat en racer och har inget att jämföra med. Nej, det är lite farligt detta att börja med en ny sport, man blir biten, man riskerar att bli fanatisk och då blir det dyrt...
 
Sammantaget en riktigt fin cykeldag och folkfest; en stor eloge till arrangören för ett välorganiserat lopp. Jag återvänder gärna nästa år! (Med fler kilometer i benen, kanske på den längre distansen, kanske med en ny cyk.... Nej, som motionär menar jag!)
 
 









 
 

2 kommentarer:

  1. En landsvägscykel är snabbare än en en hybrid tack vare att den är lättare. Skillnaden kommer i uppförsbackarna men kanske också när man kör i klunga. Farten i klungan blir ofta ryckig och man måste accelerera ofta.

    Alltså, en landsvägscykel som nästa ifall du vill ha roligt när du cyklar.

    SvaraRadera
  2. Jo, har hört från andra håll också att det är betydligt lättare med landsvägscykel och kan skilja åtskilliga minuter i tid i t.ex. Botniacyklingen. Jag har varit lite skeptisk och tänker att farten nog beror mer på cyklisten än cykeln :), men jag börjar onekligen bli lite sugen på att testa detta med en "riktig" ped... Sub 2.10 nästa år?!?

    SvaraRadera