söndag 25 augusti 2013

Svackornas svacka

När man håller på med idrott i någon form vet man att det går upp ibland och ner ibland. Ena dagen toppen, andra botten. Det ligger i sakens natur att det är på det sättet och det är för det mesta inget att oroa sig över. Har man en dålig länk, en dålig dag eller t.o.m. en dålig vecka så brukar följande länk, följande dag eller följande vecka gå bättre. Men när det går dåligt en hel sommar är det inte så roligt längre. När varje länk är en pärs och det känns som att man aldrig sprungit förr. När kilometertider som tidigare varit normala och möjliga plötsligt känns helt oöverkomliga. När lungorna känns för små, när benen känns stela och musklerna värker. Då är det inte roligt. En sådan svacka befinner jag mig i nu. Svackornas svacka. Alla svackors moder. Och jag har inte befunnit mig i den bara en länk, en dag eller en vecka, utan snart hela sommaren. Jag funderar och analyserar, vad beror det på, vad var det som gick snett? Var det vårens cuptävlingar och halvmara som blev för tuffa och nedbrytande för kroppen? Kan man drabbas av något slags "överträningssyndrom" när man är en vanlig motionär? Är det den sjuka hälsenan (som fortfarande gör ont, ont, ont) som bidrar till att hela kroppen känns ur form? Eller är det något annat?

Igår sprang jag en mil. I och för sig var det väldigt varmt och i och för sig kände jag mig lite raspig i halsen, men det var verkligen som om jag aldrig sprungit en mil tidigare. Benen var sjuka och stela, andningen för snabb och pulsen för hög. Om kilometertiderna legat kring 4.30 hade det kanske varit okej att känna så, men inte när kilometrarna tog 5.30. Det ska inte vara så tungt. Jag kan inte tro att jag är samma löpare som ifjol höll 4.29/km på halvmara och 5.07/km på helmara. Och det är inte det att jag är otränad. Det borde inte vara det. Räknat i antal pass har jag nog tränat som tidigare. Bara mindre löpning och mer av annan slags träning. Det är klart att själva löparformen inte är på topp när man inte specifikt tränat löpning, men jag borde känna mig piggare än jag gör. Cyklingen har ju gått rätt bra och på "måsan" har jag känt mig ganska stark. Men det funkar inte att springa. Och jag vet inte varför.

Imorgon är en annan dag och kanske känns det bättre då. Men nu är jag lite uppgiven. Har "leidon". Är lite förbannad. Tappar lusten till all löpning. Kanske man ska lägga av?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar