söndag 30 juni 2013

Invigd cyklist

Så var jag då äntligen en riktig cyklist. En medlem bland de mest inbitna i cykelgemenskapen. Jag har förlorat cyklist-oskulden. Jag har begått DET KLASSISKA MISSTAGET.
Jag pratar om det som de flesta cyklister som skaffar sig "riktig" utrustning råkar ut för förr eller senare. Att inte ta loss skorna från tramporna när man stannar... Känslan när man - sekunder för sent - inser att man glömt att vrida loss cykelskorna från pedalerna och att man inte kommer att hinna. När man redan bromsat in för att stiga av och fattar att det kommer att gå åt h-vete. Den känslan är inte helt angenäm. Att man sedan lägger sig precis bredvid riksåttan till alla bilisters (förmodade) oförställda skadeglädje ger ju en extra krydda till det hela. Nåja, nu har jag gjort det första gången. Jag behöver inte göra det igen.

För övrigt en cykeltur på 50 km runt Vörå och en sväng mot Lillkyro, ställvis i hällande regn. Ca 27-28 km/h. Efter väl förrättat värv avnjöt jag en varm bastu hemma. Och plåstrade om mina sår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar