torsdag 13 juni 2013

En god gärning

Eftersom jag inte kunnat springa på sistone måste man hitta på andra sätt att belasta kroppen. Kroppen är gjord för att arbeta, allt som inte dödar en stärker en och så vidare. Idag utsatte jag min kropp för något den faktiskt inte utsatts för tidigare. En god gärning, en insats för mina medmänniskor. Kanske inget jättesteg för mänskligheten, men ett ganska stort för mig som har ett visst obehag av nålar i armvecket. Jag har gett blod! I många år har jag tänkt att jag ska göra det men inte kommit till skott förrän nu.

En insats för min nästa - javisst - men även med några underliggande egoistiska motiv. Det påstås att det faktiskt är hälsosamt att ge blod och jag tror att det är sant. Att rensa ut lite och tvinga kroppen att producera nytt (det måste ju finnas någon orsak till att bloddoping varit så populärt i idrottssammanhang...). Och när man som jag har riktigt "karablod" med ett Hb på 153 är det säkert bara bra att tunna ut det lite. Det främjar både blodcirkulation och sänker ett måhända högt blodtryck. Och även om jag började kallsvettas lite och känna mig smått svimfärdig så gör blotta vetskapen att någon halvdöd stackare på ett operationsbord kanske kan räddas till livet av mitt järnrika löparblod att det var värt besväret. Som belöning blev det en syster-dejt och en god getost-toast på Strampen. På det stora hela en bra dag.

 ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar