torsdag 7 maj 2015

Vardagslyx

Dagarna rullar hastigt förbi fast man "bara" är mammaledig och man undrar i sitt stilla sinne hur man någonsin ska ha tid att jobba igen? Många sysslor är rätt oglamorösa och man blir expert på tvättmaskin, diskmaskin och dammsugare, men vardagen ger även ett visst utrymme för lite lyx, såsom ett träningspass mitt på blanka förmiddagen när de flesta andra jobbar. Jag antar att det är den lutherska karaktären i mig, för lite kan jag känna mig som en "parasit" på samhällskroppen när jag kan ägna mig åt mig själv när andra ägnar sig åt att (försöka) hålla igång landets BNP... Trots att jag försörjer mig genom ärligt intjänade mammapengar och trots att tiden hemma är försvinnande kort i ett längre perspektiv.

Nåväl, mycket vardag och lite lyx bjuder veckorna således på. Lyxen är alltså den där lilla träningsstunden för sig själv, eller allt som oftast i sällskap av sonen, mer eller mindre sovandes.
Häromdagen blev det ett styrkepass på terrassen när det inte riktigt funkade att ta sig till gymmet, och med hjälp av matta, hantlar, pilatesboll och en bänk kunde jag faktiskt genomföra ett nästan likadant pass som i gymmet.
Och idag blev det en länk runt "Stagnäs" med vagnen (säsongspremiär i kortbyxor!) och därefter en ovanligt nyttig lunch på den soliga terrassen. Jag vet hur det är med bloggar och sociala medier i allmänhet; folk ger gärna en väldigt präktig bild av sig själva och visar upp avancerade träningspass och hypernyttiga måltider. Så även jag. Men tro mig, alla luncher ser definitivt inte ut på detta sätt. Allt som oftast blir det en smörgås, för många koppar kaffe för att överleva sömnbristen och kanske även något sött till de där kopparna. Men det visar jag ju inte upp... Strävan är dock att äta FÖRHÅLLANDEVIS nyttigt de flesta dagarna, så att man kan fuska med lite bättre samvete däremellan. Och vågen är skoningslös; det finns fortfarande ett antal graviditetskilon att bli av med och alltför många överdrifter passerar inte ostraffat. Men idag var alltså en bättre dag!
 
Och mer hade jag inte att säga denna gång.
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar