tisdag 11 september 2012

Prestige på Prästholmen

Och det var tisdag och klockan var 19 och återigen var ett gäng färgglada löpare redo för drabbning i form av fartlek. Och Prästholmsterrängen nalkades och de sex herrarna drog iväg, sida vid sida, frustandes ocn flåsandes. Det var en kamp om prestige, en fråga om manlighet. Vem skulle vara först över nästa backkrön, vem skulle vika ner sig först? Och svetten lackade, testosteronet flödade och det var en våldsam kamp om ära och berömmelse, en kamp mot mjölksyra och värkande muskler. Och där bakom, så lätt, så lätt, trippade de två damerna, pratade och diskuterade obehindrat i en fart strax under 5 min/km och de brydde sig inte om herrarnas kamp. För dem var det inte en fråga om prestige; det var en fråga om samvaro, samhörighet och kroppslig träning. Och efter 10 km var de alla, herrar som damer, tillbaka vid utgångspunkten, lite tröttare, lite svettigare och lite gladare än vad de varit ungefär 50 minuter tidigare. Och de skiljdes åt och lovade varandra att nästa tisdag, kl 19, då ses de igen.

(Not. Författaren har tagit sig den litterära friheten att återge händelseförloppet på ett kanske inte helt med verkligheten överensstämmande sätt.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar