Löpar-Lotta: Lidingö ultra marathon...

...var det dags för idag. Kanske inte så ultra som det låter, inte för min del i alla fall, eftersom jag "bara" sprang den kortare distansen, 26 km. De riktiga hard core ultralöparna sprang 50 km, vilket jag verkligen inte var i form för (tvivlar i ärlighetens namn på att jag någonsin kommer att vara i form för att springa 50 km). Egentligen var jag inte tränad för 26 km heller; det var det längsta jag sprungit sedan Lidingöloppet i fjol! Den senaste tidens "långpass" har endast legat kring 15 km och med en just genomgången förkylning i bagaget och en uppladdning med mexikansk mat och en tequila! (hallå 90-talet!!) i torsdags var planen att ta det just som ett vanligt långpass. Ingen stress och press utan ett lugnt långpass i lite trevliga omgivningar med likasinnade omkring sig. Och alla ni som sprungit på Lidingö vet ju hur det är, brant backe upp och brant backe ner och ett evigt slit för låren. Ingen banprofil att sätta personliga rekord i kilometertider på.

Hur som helst, vädret visade sig från sin bästa sida med solsken, klarblå himmer och 12-15 grader. Lite väl friska vindar, men inne i skogen var det varmt och skönt. Och det blev en riktigt angenäm dag. Så skönt att ibland ta det medvetet lugnt och njuta av omgivningen och loppet. Att beundra 10 miljoners-husen ute vid vattnet och njuta av den begynnande grönskan och alla blå- och vitsippor. Kroppen kändes pigg i stort sett hela vägen och saldot blev inga värre krämpor än några blåsor på fötterna. Jag tog mig t.o.m. tid att fotografera lite under loppet. Trots detta kom jag i mål som 20:e av 73 damer på tiden 2.30.10. Jag kan väl i och för sig tycka att jag hellre kunde ha varit strax under 2.30 än just över, de sekunderna hade inte varit något problem att plocka om jag vetat om dem. Nåja, det spelar väl ingen större roll eftersom det var just ett träningspass. Och faktiskt så måste loppet ha varit lite längre än 26 km också, 26,3 eller 26,4 km enligt mångas klockor. Sammanfattningsvis ett riktigt trevligt lopp/långpass som gav mersmak. Med ungefär 700 deltagare var detta även ett lopp som fortfarande går att springa i Stockholmsområdet, utan att man behöver bryta ihop över trängseln. Kan dock tänka mig att även detta om några år kommer att vara lika belamrat som alla andra lopp häromkring. Avslutningsvis lite bilder från dagen!