tisdag 29 november 2011

Äntligen!

Efter flera veckors torka var det äntligen dags att äntra löparskorna och trotsa mörker, duggregn och trötthet.


Inte gick det fort och inte blev det långt, men skönt var det i alla fall. Det vet väl alla löpare, att det alltid är det första passet som är värst efter ett uppehåll, sen kan det bara bli bättre! Ryggen och höften var lite mer samarbetsvilliga än senast så det finns hopp om en framtida löparkarriär trots allt. Men det är lustigt detta med löpning; för knappt 1,5 månad sen blev det pers på milen och nu är det knappt så att man tar sig en mil... Tror att min kropp skulle behöva lite skidåkning - men var i ... är snön?!?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar