måndag 8 december 2014

Årssummering

Med några skälvande veckor kvar av 2014 är det måhända lite tidigt att göra en årssummering, men med tanke på den ytterst ringa träningsmängden för närvarande gör några veckor nog inte så mycket till eller från på saldot. Det gångna året får väl närmast kategoriseras som ett mellanår, en timeout. Någon löpning har det inte blivit sedan sensommaren, och med tanke på hur dålig den gångna vintern var blev det inte mycket till skidåkning heller. Men vi tar det från början...

Löpningssaldot skrivs 603 kilometer, varav i stort sett allt löpts under det första halvåret. Skidåkning endast några tiotal kilometer och cykling ca 100 km. Därtill regelbunden "jumppa" under vår- och höstterminen samt ett antal gymbesök. Betydligt mindre än vanligt alltså på de flesta fronter, endast gymmandet har det blivit lite mer av, beroende på att man numera kan göra det på nära håll i "byin". Det är egentligen ganska meningslöst att sammanfatta 2014 som träningsår, eftersom jag i princip mått dåligt sedan i juni och inte heller kunnat genomföra någon tävlingssäsong. Ett mellanår som sagt.

På vårkanten var jag ändå förhållandevis flitig och deltog i ett antal cuptävlingar med acceptabelt resultat (några lopp med sub 4.20 i kilometerfart), och i juni sprang jag en 5 km lång sträcka i West Coast Race på 21.05 (i graviditetsvecka 6, men innan illamåendet slagit till). Därefter har jag i princip endast underhållstränat, om ens det. Och det är helt ok, sådana är omständigheterna. Det kommer nya år och nya träningsmöjligheter. Nya målsättningar ska sättas upp. Jag vågar inte sia så mycket om 2015 och tänker inte heller sätta upp några egentliga mål för det kommande året, utan fokus får ligga på att hitta tillbaka. Få tillbaka en (någorlunda) vältränad och stark kropp och bygga upp konditionen igen. Några lopp tänker jag inte planera in, utan återkomsten får ta den tid den tar. Det kommer att bli min tredje förlossning och tanten har inte direkt blivit yngre heller, så det kan vara ganska utmanande att komma i form igen. Jag kommer att försöka träna ambitiöst, men utan press och stress. Till en början barnvagnspromenader, och om kroppen vill så så småningom kanske även länkar med vagnen. Förutsatt förstås att jag får en trea som, liksom sina syskon, uppskattar att sova timtals i vagnen (och som väldigt gärna - i motsats till sina syskon - får tycka om att sova på natten också).

Jag avslutar således 2014 i sämre form än på väldigt länge, men med förhoppningar om en förhållandevis snar förbättring. Det är väl bara att göra som Paolo förespråkar; bita ihop över- och underkäken och inse att det sannolikt kommer att krävas blod, svett och tårar för att komma till den punkt där man kan kalla sig löpare igen. Det finns inga genvägar, bara att plocka fram den där berömda finländska sisun och bestämma sig för vem man vill vara. Tids nog kommer jag att göra detta, men först ska jag växa lite till, genomgå en skärseld och sedan förhoppningsvis mysa i en bebisbubbla ett tag, innan det "vanliga" livet kallar igen. Jag har sagt det förr och säger det igen, allt har sin tid.

Ett litet collage får avslutningsvis åskådliggöra det gångna året.
      
 

 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar