torsdag 27 november 2014

Uppbrott

Det är uppbrottens tid. Slutet på en era, början på en ny. Vemod och förväntan. Min tid på magistraten är över. För denna gång i alla fall, vad framtiden för med sig vet man inte. Nu väntar först några veckor semester, och sedan tar mammaledigheten vid. I Finland är vi så lyckligt lottade att det faktiskt är obligatoriskt att påbörja mammaledigheten i ganska god tid före beräknad nedkomst. Det är klokt. Välbehövligt. Jag har varit väldigt trött hela hösten och det snurrande ekorrhjulet har tett sig mer övermäktigt än vanligt. Nu tar jag en timeout från det sedvanliga kontorslivet och förbereder mig för en ny era och nya utmaningar. Jag ska boa, julpyssla, sova och försöka ta hand om mig. Få mer tid för familjen. Alla krämpor till trots ska jag försöka njuta av varje stund, i väntan på livet som trebarnsmor.

Avslut på jobbet idag och igår också avslut på den "jumppa" jag dragit de senaste 1,5 åren. Jag blev storligen avtackad på bägge ställena och kände mig väldigt uppskattad. Det är alltid lite vemodigt att lämna något, även om man har något annat spännande att se emot. Och det är klart att det skulle ha känts tryggt att veta att man har en anställning att gå tillbaka till efter föräldraledigheten. Men å andra sidan är jag nu tvingad att hitta på något annat. Det kan vara nyttigt att tvingas lämna det trygga och våga tro på att det löser sig. Att lita på att man själv har makten att förändra sitt liv. Att kanske våga se de där möjligheterna och ta de där chanserna som man annars inte skulle ha gjort, i trygghetsnarkomanens land. Det är väl det som är spänningen i livet, att inte veta vad framtiden för med sig.
Alla de gåvor jag förärats med de senaste dagarna. Ett vackert jularrangemang att njuta av, en lykta och ljus att tända i juletid, vantar inför den kommande vintern, choklad att trycka i mig nu när formen ändå är långt borta, och ett presentkort till sportaffär som kommer till pass sedan i vår när det är dags att hitta formen igen. Och en handduk som måhända kan användas efter första comeback-länken. Tack till alla berörda för omtanken!
 
Så, vi lägger det gångna bakom oss och ser fram emot det kommande. Ut med det gamla och in med det nya. Det blir nog bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar