söndag 14 september 2014

Gång

Som löpare tenderar man att tycka att gång inte är "någon riktigt sport". Går gör man bara när man verkligen inte kan springa. I normala fall är jag även en sådan, som inte riktigt förstår vitsen med gång. Varför gå när man kan springa? Det tar ju så lång tid och man kommer inte alls lika långt på samma tid. Dessutom blir man inte lika andfådd, och att få flåsa är ju liksom ett av syftena med att springa.

Nåväl, jag har på sistone blivit nödd och tvungen att revidera min uppfattning något. När löpning inte riktigt är ett alternativ (det är inte bekvämt och jag har ingen lust att springa till skogs och "pudra näsan" varje kilometer...) så känns det helt ok att "bara gå". Det är faktiskt riktigt skönt. Lite bra musik i öronen och iväg. Och tävlingsmänniska som man är, inser man ganska snabbt att det faktiskt går att tävla med sig själv i gång också. Man kan ju försöka gå lite snabbare varje gång man är ute, och med pulsklockan på får man också sin hastighet dokumenterad. En ganska normal kilometerhastighet när jag försöker gå "ganska raskt" är en bit över 8 minuter. Och då blir ju målsättningen osökt att kunna hålla under 8 minuter/km. Det är faktiskt inte helt enkelt, prova själva!

I övrigt försöker jag njuta av den härliga hösten i den mån jag orkar. September är en av de bästa månaderna på året tycker jag. Frisk, skön luft och ännu värme i solen. I vanliga fall brukar den även vara en av de bästa löparmånaderna, med många fina lopp och måhända nya, personliga rekord. I år tar jag det lite lugnare och försöker njuta av naturen under mina promenader. Det är skördetider och naturen bjuder ur sitt ymnighetshorn. Vi passar på att njuta av plommon från egen gård, färska lingon och närproducerade äpplen. Härliga höst!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar