torsdag 31 juli 2014

Timeout!

Semestertider och timeout. Timeout från löpning, bloggande och vardag. De senaste veckorna har bjudit på temperaturer uppemot 30 grader, och "fast man inte ska klaga" så gör jag det ändå. Jag tycker inte om denna extrema värme. Man blir trött, svettig och orkeslös. De projekt som funnits på "att göra-listan" under semestern är till stor del ännu ogjorda. Vem orkar jobba i denna hetta? Skytteltrafik till stranden för att svalka sig med ett dopp, det är ungefär vad man orkat med.

Senaste helg tillbringade vi på sydligare breddgrader, och kvicksilvret kröp upp emot 30-strecket även där. Nostalgitripp till Syndalen på Hangöudde. Stället, där jag tillbringade många sömnlösa och både kalla och varma nätter i mitten av 90-talet, liggandes i en "potero" och ålandes i terrängen när jag utförde min militärtjänstgöring. Det var bitterljuvt att återses.
 
Nu liksom då bodde vi i tält, men det bjöds på något fler bekvämligheter denna gång. Dotterns scoutläger på programmet, och även resten av familjen deltog. Som "en kul grej" eller en minisemester, om man så vill.
Vårt tält i Syndalsterrängen.
 
Programmet var späckat och bjöd på allt från tillverkning av lyktor av konservburkar till segling. Tre dagar gick fort, men visst var jag ändå ganska glad när jag fick sätt mig i bussen på måndagskvällen och åka hem och ta en dusch... Jag har nog blivit lite bekväm för det där militärlivet.
                                                   Scouterna fick prova på segling.
 
Vacker vy över Syndalsviken.
 
Jag har för närvarande timeout även från alla former av mer seriös löpning. Jag har "något i kroppen" som omöjliggör all slags hårdare träning. Jag är trött och orkeslös och läget kommer att förvärras ytterligare. Och min diagnos har jag fått. Jag ska uppfylla min medborgerliga plikt och sätta en ny finländare till världen. Måhända ännu en löpare? (Av aktiviteten på ultraljudet att döma är det mycket möjligt). Roligt och fantastiskt naturligtvis (man är ju trots allt ingen ungdom längre), men tyvärr är detta med att vara gravid inte riktigt min grej. Jag är inte gravid med värdighet. Jag mår dåligt, är sjukligt trött och blir tjock och otymplig. Det är ofattbart att en förhållandevis god löpform kan kännas som bortblåst på bara någon månad. Detta är bara en (jobbig) transportsträcka fram till början av februari, då det lär vända. Så alla ni som vill läsa om seriös löpträning och genomförda lopp kan ta en timeout från denna blogg. Och ni som vill följa min kamp för att få till någon slags träning alls i detta mående och min strävan att så småningom komma tillbaka till fornstor löpform, ni är välkomna att följa med på färden!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar