söndag 13 december 2015

Årssummering, framtidsplaner mm.

God kväll!

Det är visst några saker som hänger i luften i denna ganska sporadiskt uppdaterade blogg. Saker jag lovat att återkomma till. Kan finnas fler än dessa, om nu någon är nogräknad.

Sak 1: Årssummering

Året lider mot sitt slut och det är dags att summera. Liksom förra året har detta varit ett "mellanår"; ett år utan tydliga mål och tävlingar. Men i motsats till förra året så har utvecklingen detta år ända varit positiv. I fjol blev jag tjockare, tröttare, argare och fick mera krämpor ju längre året led. Denna tid i fjol gick i nedräkningens tecken och jag led något fruktansvärt av mitt tillstånd med bl.a. sömnlösa nätter och en kropp som ett uppsvullet vattenlik (förlåt...). Detta år inleddes på samma sätt, men efter nedkomsten i slutet av januari så har det bara blivit bättre. Krämporna har gett med sig så småningom och kroppen har pallat för allt mer och hårdare träning. Definitivt en bit (och några kilon)kvar till fantastisk löpform, men på det stora hela känns det ganska ok för tillfället. Hälen har faktiskt blivit lite bättre, konditionen känns hyfsad och jag har under året styrketränat mer än vad jag någonsin gjort tidigare i mitt liv. Nyårslöftet att "gå ner 20 kg" (i och för sig från tillståndet höggravid) är uppnått.

Förhållandevis mycket styrketräning under året sålunda. Sedan februari i snitt 2,2 gånger/vecka (i gymmet och hemma). Av förklarliga skäl inte så stor mängd löpning; sedan april (då jag började bokföra kilometrar igen) har jag skrapat ihop 543 km. Därtill lite cykling, yoga och annan lös träning. Vågar nog påstå att jag snittat ungefär fyra träningstillfällen per vecka, vilket är bra för att vara jag.

Sak 2: Framtidsplaner

Målsättning inför kommande år är förstås att öka på löpmängden ganska rejält. Därtill upprätthålla så mycket styrketräning som möjligt och komplettera med några hundra kilometer cykling under sommarmånaderna. Skidåkning kan man ju också drömma om, men "det mesta regnar bort". Prestationsmässigt så hoppas jag förstås fortsättningsvis på att kunna förbättra mina pers på olika distanser. Vägrar att tro att jag är för gammal eller nedbruten. Få se då om man är tillräckligt stark/uthållig för att få till något detta år, eller om det får anstå till framtiden. Roligt ska jag emellertid ha och delta i lopp igen! Redan anmäld till Lidingöloppets tremil i september, och därtill hoppas jag kunna genomföra några halvmaror. Sannolikt den första i Stockholm i april. Och Botniacyklingen ska nog cyklas på min nya fina cykel som snällt står och väntar på vackrare dagar.

Så vi "nöiter å på" med andra ord; kampen mot ålderdomen och envisa graviditetskilon fortsätter och drömmen om framtida stordåd lever vidare.

På tal om något helt annat än träning så bör man ju även fundera över och planera sin yrkeskarriär (i synnerhet som jag faktiskt inte har någon fast tjänst att återvända till efter vårdledigheten). För ett år sedan tyckte jag mig ha en sådan LÅÅNG mammaledighet framför mig att det inte var någon brådska med att planera "vad jag vill bli när jag blir stor", men vips så har ett år gått och det börjar vara hög tid att smida planer. Det finns många saker man har på sin "bucket list", och en av dem på min är att ha ett eget företag. Jag vill inte lämna jordelivet utan att i vart fall ha försökt försörja mig i mitt egna företag. Går det inte eller tröttnar jag så är det så, men jag vill i alla fall veta att jag har försökt. Så sedan en liten tid tillbaka har jag ett eget företag, dock inte med någon verksamhet att tala om än så länge. Men jag jobbar på det, och förhoppningen är att när det väl är dags för sonen att börja dagis så ska jag kunna ha min egen lilla livskraftiga juristbyrå. Den som lever får se.

Sak 3: Efter renoveringskaoset

Avslutningsvis tycker jag mig minnas att jag för en tid sedan utlovade några "efter-bilder" av den senaste renoveringsrumban. Här kommer de; några helt oförskönade, mörka, suddiga, vardagsrealistiska bilder på de numera något fler sovrummen på vinden.
Mellanbarnets rum blev något mindre, men betydligt mysigare med en avskild sovhörna.

Och det minsta barnets rum blev också ganska litet (don efter person), men mysigt och ska väl kunna inrymma diverse leksaksbilar, lego, tågbanor och annat som är livsnödvändigt för en liten kille.

Föräldrarna fick en klädkammare i sitt eget sovrum, lite ny tapet och annat piff. (Inser dock att draperiet bör vara en annan (ljusare) färg för att inte se ut som en cirkusridå...). Förhoppningsvis kommer det nya året i varje fall inte att (behöva) inrymma något renoveringsprojekt. Fast man vet ju aldrig...
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar