tisdag 19 november 2013

Löparmatematik

Tänk att man för att vara löpare och för att förstå löpningens väsen förutom att vara just löpare även borde vara filosof, språkvetare, lagvrängare och matematiker. Bland annat. Löparmatematiken är en disciplin för sig .En matematisk genre där 1+1 inte nödvändigtvis är lika med 2... Resultatet av 1 intervallpass + 1 intervallpass är - med beaktande av koefficienten superkompensation - kanske snarare lika med 3 eller 4 GRU-pass. Löparmatematiken innehåller en del formler och enheter som den konventionella matematiken emellanåt kanske skulle ha något svårt att acceptera.

Den mest grundläggande enheten är väl kanske min/km. ALLA löpare vet vad detta handlar om. Hur många minuter tar det att avverka en kilometer? "Vad var din kilometertid idag?" "Målet för loppet är att hålla i snitt 4.30/km". Vad som är "bra" respektive "dåligt" kan givetvis diskuteras, men vi torde vara eniga om att ju lägre minuttal desto bättre. Om 5 min/km är ett ganska vanligt motionärstempo så är 3 min/km yttersta elitfart. Om var gränsen till "icke-löpning" går ska jag inte uttala mig av risk för att såra någon löpares självkänsla, men det är klart att man kan diskutera huruvida 8 min/km fortfarande förtjänar att kallas löpning.

En annan enhet man skulle kunna tänka sig som något slags mått på löpningens kvalitet är kg/fart. Hur påverkar löparens kroppsvikt farten? Hur mycket kan den senare öka om den förra minskar säg 1 kg? Det finns faktiskt beräkningar för detta (vet vi som läser löpartidningar), men huruvida det ligger någon sanning i dem tål att diskuteras. Att en lättare kropp rimligen kan förflytta sig snabbare än en tung är ostridigt, men samtidigt måste man ta hänsyn till muskelmassa, vätskebalans och annat som kan påverka vikten. Ett kilo mer i vikt medför inte alltid per automatik långsammare löpning. Detta är dock kanske snarare löparfysik än -matematik.

När det gäller införskaffandet av löparnödvändigheter tänker en löpare inte alltid i termer av euro, kronor, pund eller annan världslig valuta. En sko som kanske kan tyckas hutlöst dyr i euro kan mycket väl vara värd sitt pris eller t.o.m. anses billig om den påverkar löpningen avsevärt i positiv riktning. Härvidlag kunde man kanske tänka sig enheten €/min/km, eller "pris för att förbättra kilometerfarten", där priset i pengar inte sätts i relation till hur stor del det utgör av köparens disponibla inkomst, utan värdet bedöms på basen av påverkan på löphastigheten. Ju snabbare löpningen blir, desto billigare kan skon anses. En enhet som ansluter till detta är förstås gram/sko och säg den löpare som köper ett par nya skor utan att ens fundera på vad de väger. Det är (påstås det) STOR skillnad mellan "tunga" träningsskor och hyperlätta tävlingsskor måhända med barfotakänsla. Visst kan kanske 100 g mer per sko ha någon viss påverkan på löphastigheten, men knappast så stor som många löpare intalar sig. Jag tror nog att det är löparen i skorna som är mer avgörande än skorna i sig. Faktiskt,

Ägnar man sig åt långdistanslöpning är dl/h kanske bekant. Hur mycket bör man dricka per timme löpning för att upprätthålla energinivån? Detta kan förstås variera storligen från löpare till löpare, en klarar sig med en dl per timme medan en annan behöver en halvliter. Viss matematisk färdighet behövs dock för att beräkna den mängd vätska som måste medföras på en viss bestämd löpsträcka eller -tid.

Slutligen så har vi ju de rena ekvationerna. 2(10x400), 2(400-600-800-1000-800-600-400) och (6x2min+4x4min+2x6min) kan vara exempel på detta. (Just dessa ekvationer skulle jag förmodligen själv aldrig ägna mig åt, men kanske någon blev inspirerad?) Löpningen kan vara en vetenskap. Alla bloggar, forum och löpartidningar bidrar även till att göra den till det. Man gör upp detaljerade träningsprogram, ventilerar kilometertider och pulszoner, väger skor och införskaffar löparklockor med alla möjliga och omöjliga funktioner. Det var en evig tur att man lärde sig matte i skolan, för hur skulle man annars klara av att vara löpare?

Å andra sidan behöver det inte vara så invecklat. Man KAN faktiskt lämna klockan hemma, snöra på sig ett par rejäla (och tunga) terrängskor, dricka några klunkar vatten och bara bege sig ut och springa. Utan beräkningar, formler och andra matematiska övningar. Den ena foten framför den andra. Ibland behöver det inte vara mer komplicerat än så.

1+1=3? 

Y(asso)=10x800?   

6x1km=mjölksyra?

Dagens träning då? En helt vanlig distanslänk runt "Grannas bjärje" i Vörå medan dottern dansade!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar