söndag 8 november 2015

En farsdag

Idag har vi firat farsdag. Bästa pappan uppvaktades med kaffe och presenter (och fick bl.a. en present han verkligen behöver - en kaffemugg) och så har vi avnjutit en god middag med pappor i två generationer.
 Den yngsta hyllade pappan med sina strumpor.

Ingen perfekt middag utan en god dessert. Snickerscheesecaken var en hit. Både söt och salt. Rekommenderas!

För att göra en riktigt bra dag behövs - förutom god mat - även träning. Kroppen och själen måste få sitt. Så därför bidde det också en länk i det gråmulna novembervädret. 14 km via motionslådan vid "Hojlanstenträsk" ut till Prästholmen och hem igen. Jag har kommit på (säkert något år efter alla andra, jag vet) att man kan lyssna på poddar medan man springer. Annars har man ju aldrig tid. I Petra Månströms maratonpodd hittar man många intressanta intervjuer med färgstarka idrottspersonligheter, och det har nu blivit ett helgnöje att länka och lyssna på en ny podd. Förra helgen blev det ultragurun Rune Larsson och idag Åke "Biten" Eriksson, som sprang maraton på det sinnessjuka 2.10 på nittiotalet. Det som förenar dessa löpare, och många fler, är att de förespråkar harmoni i livet. När man tränar ska man gärna göra det hårt och länge, men däremellan gäller det att njuta av livet. Äta gott, umgås och ta hand om familjen. Åke drack alltid några glas vin före ett lopp och han kunde inte alls förstå den asketism som utövas att många elitidrottare och - ännu mera ofattbart - av helt vanliga motionärer idag. YOLO alltså, you only live once, och då gäller det att ta vara på livet. Sätta guldkant på tillvaron och ge sig tid (och tillåtelse) att njuta.

Jag håller med. Jag tycker om att träna, men jag vill inte göra det hela tiden. Jag kan se ett nöje i att ta ut mig och plåga mig på träning (och framförallt på tävling), men detta nöje skulle förtas om jag inte fick njuta efteråt. En kall i bastun, en god middag och kanske lite choklad framför tv:n. Tid att pyssla med barnen, läsa en god bok och äta middag med vänner. Och jobba förstås, och gärna tycka om det man gör. Harmoni, som Rune Larsson uttrycker det. Alla delar i livet ska ha sitt och bokföringen ska inte endast ske på träningskontot. En sund filosofi, tycker jag.

För övrigt så brukar hösten inbjuda till planering av det kommande året. Målsättningar ska sättas upp. En av dem för det kommande året har jag nu även fått till pappers:
Lidingöloppet - jag har saknat dig! Två gånger tidigare har jag sprungit tremilen, dock utan att "få till det" riktigt. Målsättningen 2016 är silvermedaljen (under 2.38). Låter kanske inte så svårt, men om man känner Lidingös utmanande terräng så vet man att det inte är så "bara". Det krävs träning och det krävs en bra tävlingsdag. Blir det tredje gången gillt?
 
Farsdagen avslutades med just "en kall i bastun" och nu blir det lite soffhäng framför Solsidan och måhända något avsnitt i den färskaste säsongen av "Homeland" (rekommenderas även den). Och kanske en bit Snickerscheesecake på det.
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar